Du är här

Aglona och basilikan i Aglona

Bildsköna och av sjöar omgivna Aglona är det mest betydelsefulla katolska andliga centrumet och en världskänd helig plats där flera hundra tusen pilgrimer från Östeuropa samlas den 15 augusti varje år, på Jungfru Marias upptagelsedag i himmelen. Basilikan i Aglona är en av de mest imponerande kyrkorna i Baltikum, därtill har flera underverk som det talas om i folkmun direkt koppling till Aglona.

Andligt centrum för baltiska stammar

Forskare anser att Aglona bebotts av baltiska stammar redan tvåtusen år före Kristus. Aglonas namn kommer från hur ordet gran (egle) uttalas på det lettgalliska språket – för länge sedan täcktes denna plats av tjocka granskogar, floder och sjöar. Aglona har varit en helig plats för den baltiska stammen lettgallerna. Första gången nämns denna plats i samband med Litauens kung Mindaugas – 1236 dödas och begravs han på denna plats tillsammans med sönerna Ruklis och Rupeikis.

Idag anser man att det av Mindaugas grundade riket var Litauens föregångare. Det finns dock forskare som anser att Mindaugas haft än större planer – att förena sitt kristliga land med andra baltiska stammar. Hans fru Marta har varit Madelans slottskungs dotter, och i Aglonatrakten finner man också Madelans fornborg med en fornstad som på den tiden var ett betydelsefullt politiskt och ekonomiskt centrum.

Aglona tar form som ett katolskt centrum

1697 bjöd godsägarinnan Ieva Justine Sjostovicka, med Livlands biskops Nikolaks Poplavsks stöd, in dominikaner från Vilnius för att utforma Aglonas kloster och skola. För detta syfte skänkte paret Sjostovicki bort 17 småbyar med sammanlagt 90 hus – ”Till Guds ära och för att helga letterna”. 1688 anlände Vilnius dominikanska klosters prior, fader Remigius Mosokovskij, i Aglona för att bygga ett kloster och en kyrka på en av de gamla lettgaliska heliga platserna. I Aglonas kyrka placerade dominikanerna en replika av Gudmoderns målning (originalet fanns i kyrkan i Trakai, Litauen). Om detta verkligen är hur det gick till råder det delade meningar – det finns legender som säger det motsatta, att originalet bytts ut och att den riktiga målningen faktiskt finns i Aglona. Även själva kyrkan i Aglona skapades efter basilikan i Trakai och båda dessa kyrkor är tillägnade Gudmoderns upptagelse i himmelen.

I Aglona grundades också S:t Dominiks tredje orden. Såväl kvinnor som män var välkomna, så länge de var beredda att avsäga sig från jordelivets frestelser och följa ordens regler, ångra sina synder och ägna sig åt välgörenhetsarbete. När den år 1699 byggda enkla träkyrkan förstördes byggdes under åren 1768-1780 ett murkloster och en stolt kyrka i barockstil med två 60 meter höga torn i dess ställe.

1824 lät dominikanerna utföra undersökningar på vattnet som rann i bäcken längs med klostret. Då analyserna som utfördes av S:t Peterburgs medicinakademi bekräftade att svavelkällans vatten kunde användas i medicinskt syfte byggde man snabbt upp ett enkelt sjukhus med 19 platser. I Aglona fanns också en församlingsskola som försåg barnen med allt som var nödvändigt för att växa och studera. På 1820-talet invigdes ett andligt seminarium i Aglona.

När nuvarande Lettlands territorium införlivades i det ryska imperiet utsattes klostret i Aglona för repressalier. Det var den enda av åtta katolska ordnar i Vitebsks guvernement som inte stängdes, dock förföljdes dess invånare och själva klostret förvandlades till ett egenartigt fängelse – här fängslade man de aktivaste och mest omedgörliga katolska prästerna, samt lät gamla och sjuka präster ha klostret som ett sista hem.

Under första världskriget tjänade Aglonas basilikas kloster som stab åt tsarens armé samt som lasarett. När bolsjevikerna kom till makten 1918 hoppades de finna undangömt guld i Aglona – klostrets och basilikans källare demolerades och gravar rånades.

Under Lettlands första självständighetsperiod (från 1918 till 1940) invigdes ett andligt seminarium i Aglona (detta var en av landets bästa inrättningar för högre utbildning), liksom ett gymnasium för pojkar och senare även för flickor. Under andra världskriget fortsatte man förfölja katoliker och prästerna – tron sågs som något farligt både av sovjetmakten som av Nazi-Tyskland.

När Lettlands katoliker 1980 firade basilikans 200-årsjubilium fick den hederstiteln Basilica Minoris av den romerska påven Johannes Paulus II. 1989, för första gången på femtio år, begav sig pilgrimer från Riga till Aglona. De gick denna flera hundra kilometer långa väg till fots. Samma år, på Jungfru Marias upptagelsedag till himmelen den 15 augusti, hölls för första gången på många år en högtidsprocession utanför kyrkans område och i trädgården höll för första gången en gudstjänst på lettiska.
 

Helig plats, helig bäck och helande ikon

Det finns många berättelser om de olika underverken i Aglone. Till exempel om jordbrukaren Kristaps Mateisans från Spikubyn, som fört sitt barn till Aglone för dop. Medan han rodde över Cirisasjön tog en stor storm fart och vinden började gunga båten. I sina försök att hålla båten på rätt köl märkte inte jordbrukaren att barnet föll i vattnet. När han upptäckte olyckan började han högljutt ropa på Aglonas Gudmor och i samma ögonblick återfanns barnet i närheten av land, där det räddades av förbipasserande.

Även ikonen från 1600-talet, som ritats på ekträ, anses kunna utföra underverk. Vattnet som rinner från bäcken vid Eglesjön precis i närheten av basilikan anses besitta en gudomlig läkekraft. Troende brukar bege sig på pilgrimsfärd till Aglona, särskilt under sommarsolståndet och Den Allra Heligaste Jungfru Marias upptagelsedag till himmelen. Basilikans interiör skapades under 1700-talet, sidoaltarna under början av 1800-talet. I kyrkan finns en stor samling målningar, skulpturer och andra konstföremål, däribland den berömda ikonen från 1600-talet som avtäcks enbart under särskilda tillfällen vid religiösa högtider. Den anses ha helande krafter. När det historiska påvebesöket i Lettland närmade sig på 1990-talet skapades ett torg framför kyrkan, där processioner hålls och där man samlas under stora gudstjänster. Torget är som en avskiljd sakral plats som tillsammans med basilikan skapar en enhetlig ensemble.

Pilgrimsfärder till Aglona

Den 15 augusti firas Den Allra Heligaste Jungfru Marias upptagelse i himmelen, och en av de vackraste traditionerna är pilgrimsfärderna till Aglona. På dessa beger sig troende inte bara från Lettland, utan även från Litauen, Polen och andra länder i Europa.

Allra längst får katolikerna från Liepaja gå – deras färd tar mer än en vecka. I närheten av Aglona fyller mindre och större grupper av pilgrimer alla områdets vägar. Den nattliga gudstjänsten berör och uppfyller envar som upplever den på basilikans torg, ståendes axel mot axel med sina trosfränder.

Konungaberget

I närheten av basilikan i Aglona, åt Dagdahållet, finner man vid Aglonasjön Konungaberget – en skulpturträdgård med skulpturer av Kristus, änglar, korset och de tolv stammarna.

Denna skulpturträdgård har blivit till på en företagares mark – han hade tänkt sig bygga ett hus på denna vackra plats, men avsade sig denna tanke för att istället ge fördel åt andliga värden. I skapandet av Kristusskulpturen använde man en 600 år gammal ek, vars diameter var 4,5 m och längd 14 m.

Senast uppdaterad: 
15.07.2014