A+
Beta

Arvet efter första och andra världskriget

Under 1900-talet har Lettland fått uppleva två världskrig som lämnat tragiska historiska vittnesmål. Den som är intresserad av historia kan bege sig till rekonstruerade skyttegravar, beskåda krigsmateriel (till och med riktiga pansarvagnar), besöka soldatkyrkogårdar och minnesplatser till krigsoffrens ära.

Krigsmuseet

En bra bild över 1900-talskrigen i Lettland får man i Rigas centrum – i krigsmuseet som är inhyst i Pulvertornet i gamla stan.En stor utställning är tillägnad första världskriget. Efter Tysklands anfall mot Ryssland tillät tsaren forma de första lettiska bataljonerna, som senare låg till grund för den nya Republiken Lettlands armé. De lettiska bataljonerna utmärkte sig under kriget med sin manlighet och sitt mod.

”Om vilken sida som hade rätten på sin sida talar inte utställningsföremålen – tvärtom så uppmanas beskådaren att komma till slutsatsen att ingen av ockupationsmakterna hade rätt”, så beskriver museets medarbetare utställningen som är tillägnad andra världskriget. I centrum för denna utställning är människan – vapen, dokument och mannekänger är bara tillägg. Chockerande är fotografier av fångar i fånglägren, judar innan de sköts, nyrekryterade soldater i den röda armén och även på frontens andra sida, i den lettiska legionen.

Vittnesmål från första världskriget

Vittnesmål från första världskriget kan du beskåda i Tireliskärret. På denna plats började den 5 januari 1917 Julstriderna, som varade i sex dagar (från den 23 till den 29 december 1916 enligt den gamla kalendern). Det var Rysslands största militära operation under första världskriget och en väldigt tragisk sida i de lettiska soldaternas historiebok – cirka fem tusen män fick sätta livet till. De lettiska soldaterna övermannade de tyska fortifikationerna och drev bort fienden från deras positioner. Vid museet till julstridernas ära har en del av den tyska skyttegraven har förnyats (vid Lozmetejkalns i Tireliskärret). I själva museet kan du beskåda vapen och soldaternas personliga ägodelar, särskilt intressant är dock modellen av Tireliskärret som visar hur slagfältet såg ut.

Vittnesmål från andra världskriget

Några av de våldsammaste striderna under andra världskriget ägde rum i Kurzeme under 1944 och 1945, där lettiska legionärer i den tyska armén stred inte bara mot den röda armén, utan ofta även mot sina egna landsmän som stred på den sovjetiska sidan. En del av soldaterna hade hamnat i den lettiska legionen efter att Tyskland tvångsmobiliserat dem – en överträdelse av internationell rätt som förbjuder mobilisering i ockuperade områden. En del av de frivilliga i legionen anmälde sig av rädsla för att åter få uppleva Det förfärliga året, då tiotusentals människor deporterades från Lettland av den sovjetiska ockupationsmakten.

En av de sista salvorna i det andra världskriget sköts här, mellan Saldus och Kandava. Den 8 maj 1945, i Planu herrgård i närheten av Zante, skrevs en kapitulationsakt under och striderna i den så kallade Kurlandfickan upphörde. De lettiska legionärerna lade ner sina vapen eller tog tillflykt i skogen, där de under år framöver gömde sig och fortsatte hoppas på att västmakterna skulle hjälpa Lettland återfå självständigheten.

Idag ligger ett fästningsmuseum i Zantes socken, på platsen där frontlinjen gick. 2008 inkluderades det på listan över kulturarv i Lettland. Museet skapades av företagaren Ilgvars Brucis, som sedan barnsben samlat in krigsföremål och andra historiska föremål. I Zante har en skyttegrav och överstebunker förnyats, och sommartid går det till och med att övernatta här. I utställningsmontrarna ser du bajonetter, gevär, pistoler och överstekärl. Varje armé har fått sitt rum – tyska armén, sovjetiska armén, lettiska legionen och den nutida lettiska armén. Alla föremål är äkta.

På museifältet kan man också beskåda pansarvagnen IS – Josef Stalin och en kanon. Ett annat värdefullt fynd är kvarlevorna av det i Kurzeme nerskjuta sovjetiska planet av typen IL-2.

Med händelserna i andra världskriget kan man också bekanta sig i Museet till minne för striderna i More, som ligger i närheten av Sigulda. Här gick den så kallade Siguldalinjen som var den sista från vilken den tyska krigsmakten och lettiska legionärer beskyddade Riga mot det sovjetiska anfallet, tills de den 6 oktober 1944 tvingades till reträtt. I museet kan man beskåda en rad föremål från kriget, liksom olika vapen. Museets stolthet är dock en äkta sovjetisk pansarvagn – den berömda T-34.

Salaspils läger

Ett ledsamt vittnesmål om andra världskriget är det av nazisterna skapade Salaspils läger, som ligger i närheten av Riga. 1941 och 1942 hade cirka 1000 judar tagits hit för att de skulle bygga ett arbetsläger (vissa källor kallar det för ett koncentrationsläger). Den större delen av dessa människor avled på grund av de olidliga förhållandena. Senare användes Salaspils läger för att fängsla de som samarbetat med sovjetregimen, desertörer från den tyska armén liksom vissa kriminella. Familjer som stött partisaner i Vitryssland deporterades hit. Enligt historiker dog cirka 2000 människor i Salaspils läger, varav fler än 600 var barn. Till minne för de som lidit i Salaspils läger har man byggt en imponerande minnesensemble – en av de största uppsättningarna monument av denna typ i Europa.

Soldatkyrkogårdar

Det finns många soldatkyrkogårdar i Lettland, även sådana där stupade på båda sidor frontlinjen ligger. I Lestene, i Tukumstrakten, ligger de lettiska legionärernas Brödrakyrkogård, där över 1000 soldater från hela Lettland jordfästs. Här finns en vägg där 11 000 stupades namn ingraverats. Centralt för denna kyrkogård är minnesmärket Hemlandet – Modern – Lettland.

På många platser i Lettland finns också tyska soldatkyrkogårdar från första världskriget, den sovjetiska arméns kyrkogårdar och en rad andra viloplatser för soldater.

Bland soldatkyrkogårdar är en av de mest imponerande Brödrakyrkogården i Riga, som invigdes 1936, med minnesmärket Moder Lettland. I kyrkogården finns den ständigt tända eviga elden och här vilar de som stupat i första världskriget och frihetsstriderna som ägde rum 1918-1920. De första soldaterna begravdes här redan 1914. Skaparen av skulpturensemblen är Karlis Zale, som även gjort Frihetsmonumentet i centrala Riga. Den 8:e maj varje år lägger representanter för den lettiska regeringen ner blommor i Brödrakyrkogården, detta för att ära segern över nazismen i Europa och till minne för andra världskrigets offer.