Du är här

Folklorefester

De som är hänförda av folklore är på riktigt och deras uppträdande är från hjärtat. De visar inte bara upp sitt program på en scen, nej, folkloren är en livsstil och en väsentlig del av deras identitet. För den som intresserar sig för folklore kommer dessa evenemang vara en oförglömlig upplevelse. De är även en njutning för öronen – såväl de hänförande sångframförandena som de glada rösterna på uteserveringar och i tält, där såväl festdeltagare som åskådare tillsammans deltar för att skapa en härlig stämning.

De som är hänförda av folklore är på riktigt och deras uppträdande är från hjärtat. De visar inte bara upp sitt program på en scen, nej, folkloren är en livsstil och en väsentlig del av deras identitet. Det är fascinerande. Om du gillar att fotografera det som är karaktäristiskt för olika folk kommer folkloreevenemang vara ett riktigt fynd! De är även en njutning för öronen – såväl de hänförande sångframförandena som de glada rösterna på uteserveringar och i tält, där såväl festdeltagare som åskådare tillsammans deltar för att skapa en härlig stämning.

Personer som sysslar med folklore är ofta intressanta och själfulla människor som har en harmonisk livsåskådning och ingående kunskaper om folkets traditioner och historia – om du bekantar dig med dem kommer du eventuellt efteråt se livet som lite rikare och vackrare. Den största folklorefestivalen i Baltikum, Baltica, roterar bland de tre baltiska länderna. Vart tredje år hålls den i Lettland, 2009 var den senaste gången så nästa Baltica-festival arrangeras 2012. Folkloregrupper deltar även i Sång- och dansfestivalen, liksom i en rad mindre folklorefestivaler i olika lettiska städer och regioner.

Varje år, den tredje lördagen i oktober, hålls en traditionell språk- och folklorefest i Marinkalna kulturhus, som ligger i Ziemeru socken i Aluksneregionen. Liknande evenemang hålls i princip i alla områden där det finns aktiva folkloregrupper. Även folklorefestivalen för barn, ”Pulkā eimu, pulkā teku”, är populär – denna festival går av stapeln i hela Lettland.

Intressanta intryck får du om du besöker festivalen Baltijas saule (Baltikums sol). Under festivalen, som är skapad till minne för slaget vid Saule (år 1236), firas höstdagjämningen och Baltikums enighet. I festivalprogrammet ingår bland annat en rekonstruktion av slaget vid Saule (med autentiska kläder och svärdkamp), liksom en rad uppträdanden av band som spelar etnorock. Festivalen går av stapeln i Riga (i stadsdelen Zakusala) och samlar många ungdomar, historieentusiaster och sällskap som intresserar sig för forntida krigskonst.

Den andra lördagen i augusti börjar Semgallerfesten i Tervete. En gammal bosättning uppförs och folklore- samt stridssällskap från Lettland, Litauen, Estland, Vitryssland, Ryssland och Finland visar hur folk levde mellan 800- och 1200-talet, liksom återskapar semgallernas och korsriddarnas strider. I denna särskilda miljö har du möjlighet att träffa olika klubbar för historieentusiaster, liksom själv pröva på forna hantverk och se återskapandet av gamla slag.

Semgallerfesten hålls i Tervete naturpark, som fått EDEN-priset som ett av Europas bästa turistmål. Denna park hålls i hög aktning av utländska gäster.

Du kan också njuta av folklore och fest vid någon av de mer traditionella tillställningarna, till exempel midsommarfirandet (Jāņi) den 23 juni. Tillsammans med folkloregrupper börjar förberedelserna inför midsommarfirandet redan någon vecka innan, såväl i storstäder, som i småbyar och större köpcentrum. Om du vill uppleva ett riktigt genuint och traditionsenligt midsommarfirande bör du fira midsommar tillsammans med någon folkloregrupp.

Den gamla ryska festen Maslenica kan du njuta av tillsammans med Rigas folkloreensemble Iljinskaja pjatnica. Ensemblen är en del av den lettiska folklorerörelsen, utan att förlora sin unika identitet. Ensemblen brukar också deltaga i det traditionella julevenemanget, då man drar en balk genom gamla stan.

Bland folkloreaktivisterna finns även många nyhedningar, som bekänner sig till den lettiska etnoreligiösa identiteten. Folklorister och nyhedningar försöker fullända bilden av Gud, då deras tro (till skillnad från de kristna lärorna) inte baseras på rädslan för Guds straff – de ser snarare Gud som en kärleksfull och överallt närvarande kraft. Det saknas dock inte kristna bland folkloreutövare, särskilt i östra Lettland (Latgale) där gudatron växt ihop med katolska traditioner.

Även i västra Kurzeme (Kurland) har intressanta folkloretraditioner utvecklats i den katolska socknen Suiti. Härifrån kommer en av de äldsta folkloreensemblerna, Suitu sievas, som började musicera tillsammans redan år 1924. De är berömda inte bara för de gamla sångarna i bordunstil (entonig sång), utan även för sina vitsiga sånger och det vassa, träffsäkra språket. De klär sig i färgglada folkdräkter, som inte går att tänka sig utan den tillhörande stora broschen (upp till 15 cm i diameter) och stickade strumpor i intressanta färger. 2004 hölls den första internationella Bordunfestivalen i Alsunga, i maj 2010 hölls den tredje. Den för Suitu sievas typiska ēēēēēōōōōō-sången kallas för bordun. Bordun är ett av de äldsta flerstämmiga sångsätten inom traditionell musik (såväl vokal som instrumental), och det är inte möjligt att lära sig sjunga/spela bordun efter noter. Dess rötter finns i den förkristna kulturen och traditionerna är levande än idag i Baltikum, Balkan, Karpaterna, Georgien och Pyreneiska halvön.

Senast uppdaterad: 
18.12.2014