A+
Beta

Katolska kyrkor

Den katolska kyrkan är en av de största konfessionerna i Lettland och dess arkitektoniskt uttrycksfulla kyrkor bevarar unika och värdefulla konstföremål. Den 15 augusti varje år, på Jungfru Marias upptagelsedag till himmelen, samlas flera hundra tusen pilgrimer inte bara från Lettland utan även från Litauen, Polen och andra länder på den romersk-katolska heliga platsen Basilikan i Aglona.

  • Marias katolska kyrka i Jelgava
  • Photo: Dainis Bruģis
  • Basilikan i Aglona
  • Photo: Kristina Stalnionyte
  • Det Allra Heligaste Jesu Hjärtas katolska katedral i Rezekne
  • Vilakas katolska kyrka

Enligt den tyske krönikören Adam av Bremens vittnesmål påbörjade försöken att införa kristendom i Baltikum redan under 1000-talet, närmare bestämt 1070 i Kurzeme i västra Lettland då den första träkyrkan byggdes efter uppmaningar från Danmarks kung. Med begreppet kristendom menas i detta fall katolicism. Till östra Lettland kom de första kristna budskapen från ortodoxa missionärer från Polotsk. Under 12- till 1400-talet tog Rigas ärkebiskopsväsende form i Livland. Under detta fanns 40 församlingar. Idag finns 247 katolska församlingar i Lettland, församlingarna i de större städerna har många medlemmar medan det i småstäderna finns mindre församlingar som dock är minst lika starka i sin tro.

Katolska Latgale

Latgale är katolicismens citadell i Lettland – där finns flest församlingar och kyrkor, och i östra Lettland finner man även Basilikan i Aglona som samlar pilgrimer från hela Östeuropa under Jungfru Marias upptagelsedag till himmelen. 1993 besöktes och välsignades denna heliga plats i Aglona av den romerska påven Johannes Paulus II.

En av de mest typiska symbolerna för Latgale är krucifixet, som återfinns under bar himmel i byar, lantgårdar och till och med längs ängarna. Varje år samlas troende vid de utsmyckade krucifixen för att hänge sig åt majsången – en egenartig folklig liturgi.

Latgale är också fullt av överraskningar för den som beslutat sig för att besöka de vackraste kyrkorna. De är så många, och därtill så granna och hjärtliga – det finns allt från små träbyggnader till stora, stolta vitmålade katedraler med två torn.

Det klarast lysande exemplet på barockarkitektur i Latgale är Kraslavas katolska kyrka. Denna murkyrka började byggas under 1750-talet efter den italienske arkitekten A. Paroccos ritningar och den var tänkt som residens åt biskopen i Inflantia.

Grundstenarna lades av grevarna Plater. Kyrkan pryds av 13 altar. Altarfreskens S:t Ludvig beger sig på korståg är skapad av den italienske konstnären Filippo Castaldi. Vid senare tillfälle utsmyckade man även det centrala altaret med en målning med samma namn, målad av den polske konstnären J. Mateiko. 1775 skapades släkten Platers familjegrav under kyrkan. I kyrkan finns S:t Donatus reliker, som förflyttades hit från katakomberna i Rom 1775 efter att påven Pius VI gett sitt tillstånd. 1790 grundade man även S:t Donatus högtid, som firas den första söndagen efter S:t Petersdagen. Från 1757 till 1844 var även det Andliga Seminariet verksamt i kyrkan – detta var den första inrättningen för högre utbildning i Lettland.

När altarmålningen som heter S:t Ludvig beger sig på korståg och som målades av den polske konstnären J. Mateiko 1884 restaurerades 2003 fann man under målningen en unik fresk med samma namn, målad av italienaren Filippo Castaldi. Nu pryds Kraslavas kyrkas centrala altare av båda konstverken.

Även Heliga korsets katolska kyrka i Pasiene, i Zilupes kommun, anses vara en av de mest utmärkta kyrkobyggnaderna inte bara i Latgale, utan i hela Lettland. Med stöd från greve J. Borch uppfördes den i polsk barockstil under 1760-talet, från början var den tänkt som en dominikansk klosterkyrka. Pasienes kyrka har förändrats väldigt lite fram till idag och kyrkans interiör är i grann rokokostil. Varje år arrangerar kyrkan en kyrkomusikfestival och polska dagar.

Den katolska S:t Peterskyrkan i Daugavpils, som byggdes under mitten på 1800-talet, är arkitektoniskt lik S:t Peters basilika i Vatikanen.

Heliga Treenighetens katolska kyrka i Dagda är också ett arkitekturminnesmärke av statlig betydelse. När Latgale var en del av polska Inflantia bodde de rika och inflytelserika godsägarna Hilsens i Dagda, och med deras stöd uppfördes denna granna kyrka under 1740-talet.

Kyrkor i trä

Oförglömliga intryck får man av den lilla katolska Johannes Döpares kyrka i Indrica. Den är byggd under slutet av 1600-talet och den ligger långt från större vägar i en oerhört vacker plats vid Indricaflodens inlopp i Daugava (cirka 20 kilometer öster om Kraslava).

Denna kyrka, som är omgiven av lärkar, är en av Latgales äldsta träkyrkor. Kyrkan i Indricabetalades av grevarna Platers och byggdes av lokala hantverkare. I kyrkans planering kan man se en tydlig önskan att följa exempel från den klassiska monumentala arkitekturen.

Det centrala altarets träornament har skapats av självlärda träskulptörer från Stelmuze (nutida Subate). Deras verk blir än unikare av närvaren av naivism i formerna och motiven som är i barockstil. Målningen S:t Maria Magdalena (andra halvan av 1700-talet) står i skarp kontrast till träornamenten – det är ett riktigt professionellt mästerverk i rokokostil!

Det är också värt att nämna Berzgales katolska kyrka (mitten av 1700-talet). Den ligger i närheten av Aglona och är en för Latgale typisk liten träkyrka i barockstil med två torn. Kyrkans 1700-talsinteriör är välbevarad.

S:t Jakobs katedral i Riga

Den arkitektoniskt grannaste katolska kyrkan i Riga är S:t Jakobs katolska katedral, som ligger bredvid Lettlands parlamentshus. Man började uppföra kyrkan under början av 1200-talet i gotiska former. Denna ganska lilla kyrka har ett uttrycksfullt smalt torn, som bevarat den för medeltida kyrktorn i Riga typiska pyramidformen bättre än andra torn. S:t Jakobs kyrka är katedral åt katolska kyrkans ärkebiskop.