A+
Beta

Kyrkor i Riga

Gamla stans kyrktorn är en av Rigas vackraste symboler. I centrala Riga reser sig gamla kyrkor upp bredvid varandra – dessa har under århundradenas gång tillhört såväl katolska som protestantiska församlingar. Även de ortodoxa och gammeltroendes katedraler och bönehus med sina lökformade kupoler är en omistlig del av Riga, precis som den i jugendstil byggda synagogan på Peitavas iela som är ett kulturminnesmärke av statlig betydelse.

I Riga har även baptister, metodister, mormoner och en rad andra församlingar kyrkor. En av de nyaste kyrkorna i huvudstaden är den armeniska apostoliska kyrkans församlingskyrka på Kojusalas iela i Latgales förstad.

Rigas Domkyrka

De äldsta kyrkornas som ligger närmast floden Daugava– Domkyrkans, S:t Peterskyrkans, S:t Johanneskyrkans och S:t Jakobkyrkans– torn pryds inte av ett kors utan av en tupp. I enlighet med kristna traditioner skyddar tuppen från det onda samt skrämmer bort det. Tuppen har också en praktisk funktion – den visar vindriktningen, som en gång i tiden var oerhört viktig för livsrytmen i hamnstaden i Riga.

Rigas mest betydelsefulla kyrka är Rigas domkyrka.Det är Lettlands lutheranska kyrkas ärkebiskops katedral och samtidigt en av världens bästa konsertsalar. Domkyrkans grundsten lades den 25 juli 1211, under en högtidlig ceremoni ledd av biskop Albert. 

Varje gång som domkyrkan förnyats har den bytt utseende, men de olika stilarnas förening har inte gjort byggnaden mindre monumental. Körbänkarna är intressanta med sidopanelerna vars insidor täcks av träornament, dessutom finner man fler än 50 gravskyltar och monument. Den norra ingångens så kallade paradisportal, där Jungfru Marias kröning är avbildad, är att anse som en sann baltisk pärla. Fäst även uppmärksamhet på glasmålningarna som placerats i fönsterluggarna, som är i gotisk stil, först under slutet av 1800-talet, i samband med att man 1885 påbörjade domkyrkans renoveringsarbeten.

Rigas domkyrka är också världsberömd med sin orgel, som under 1883-1884 tillverkats av företaget E. F. Walcker & Co. Orgeln är ansedd som en av de mest värdefulla historiska orglarna i hela världen och den har 124 register, 4 manualer och en pedal samt 6718 pipor i olika storlek och material. För invigningen av orgeln skrev Ferenc Liszt en särskild komposition.

S:t Peterskyrkan

Det högsta kyrktornet i gamla stan tillhör S:t Peterskyrkan, som är en av de äldsta och värdefullaste monumentala arkitekturbyggnaderna i hela Baltikum. Till och med andra världskriget ansågs denna kyrka vara den högsta träbyggnaden i Europa (120,7 meter).

Idag är S:t Peterskyrkans torn byggt i metall, och det sträcker sig 123 meter upp i luften. Tornet har en inbyggd hiss som för till utsiktsplattformen på 72 meters höjd, och det finns även en klocka som traditionsenligt bara har en timvisare.

Den första tuppen flög upp på tornet redan 1491, men tuppen som idag visar vindriktningen högst upp på S:t Peterskyrkan är den sjunde i ordningen. Den sattes upp 1970, väger 158 kilo, är 210 cm lång och 153 cm bred. Tuppens grundkonstruktion är av koppar och den täcks av 0,07 mm tjocka guldplattor.

S:t Jakobs kyrka

S:t Jakobs katolska katedral, som ligger bredvid Lettlands riksdagshus, började byggas i tidig gotisk stil runt år 1225. Historiker tror dock att den första byggnaden på denna plats byggdes i trä redan 1203 efter befäl från Turaidas liviska hövding Kaupo, men att denna byggnad brann ner under den stora eldsvådan i Riga år 1215.

Första gången som S:t Jakobs kyrka nämns i historiska källor är 1225, även om det exakta året som kyrkan byggdes är okänt, liksom vilka mästare som uppförde den. Denna ganska lilla kyrka har ett uttrycksfullt smalt torn som bättre än andra kyrktorn i Riga bevarat den för medeltida kyrktorn i staden typiska pyramidformen. Från början ägnade sig ordensbröder åt bön i S:t Jakobskyrkan, därefter en katolsk församling och cisterciensordens systrar. När reformationen tog sin början i Europa var det i just S:t Jakobskyrkan och S:t Peterskyrkan som de första predikningarna som inledde reformationen i Lettland lästes, detta hände 1522.

Under början av 1600-talet förändrade den svenske kungen Gustav II Adolf kyrkan till en lutheransk kyrka för den svenska garnisonen, cirka ett århundrade senare blev den kyrka åt den ryska kronan. Det är också värt att nämna att hernhutismens grundare, greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorf, predikat i S:t Jakobs kyrka i september 1736. Idag är kyrkan den katolska ärkebiskopens katedral.

Synagogor och katedraler

På Peitavas iela ligger Rigas synagoga. Efter att nazisterna intog Riga 1941 brändes alla synagogor ner förutom just den på Peitavas iela, som undgick detta öde då den låg i gamla stan och det fanns risk för att elden skulle kunna spridas till grannhusen. Synagogan är byggd i jugendstil under 1900-talets början och i dekorationen har man använt motiv från forna Egypten.

I Rigas centrum, i Esplanade som ligger där Brivibas iela börjar, ligger den ortodoxa Kristi födelsekatedral. Den är uppförd mellan 1876 och 1884. Under sovjettiden låg här Kunskapshuset och ett planetarium, liksom ett av dåtidens populäraste caféer Guds öra, där fritänkare samlades.

Ett av de intressantaste föremålen för sakral turism i Riga är de gammeltroendes bönehus, det vita och stolta Grebenschchikovhuset i Latgales förstad. Dess gyllene kupol kan man se på långt håll om man närmar sig centrala Riga via bron Salu tilts.

Från början var det ett skjul, men under tidens gång blev det till en kyrka i bysantinsk stil med ett tillhörande kloster. Tack vare handelsmannen A. P. Grebenschchikovs stöd som lade den finansiella grunden för de gammeltroendes församling har kyrkan uppkallats efter honom.

I Grebenschchikovs bönehus finns en stor bönesal med en ikonostas och flera ceremonisalar. I krykan finns flera ikoner från 1400- till 1700-talen, liksom handskrift från 1500-talet.

Grebenschchikovs gammeltroendes församling är världens största och den har cirka 20 000 medlemmar.