Du är här

Lutheranska kyrkor

Lutheranska kyrkan är en av de tre största trosbekännelserna i Lettland. Lettlands lutheranska kyrka har 288 församlingar, de flesta av dem i Kurzeme, Zemgale och Vidzeme.

Kyrkan är också en av Lettlands största ägare av mark och byggnader. Många lutheranska kyrkor är betydelsefulla arkitektoniska minnesmärken och har stora samlingar av kyrkokonst. Efter att Lettland återfått sin självständighet har sex nya kyrkor byggts, och många kyrkor som var i ruiner eller i väldigt dåligt skick har restaurerats. Just nu byggs nya lutheranska kyrkor på fem platser i Lettland, parallellt pågår insamlingar för detta mål.

Efter att kyrkan splittrades i en katolsk och en protestantisk del anslöt sig Lettland – ett land som under lång tid varit under påverkan av tysk kultur - under 1500-talet till den lutheranska reformationen och lutheranska kyrkan.

De första lutheranska församlingarna grundades 1521 i S:t Peterskyrkani Riga av Andreas Knopke och 1522 i S:t Jakobskyrkan under ledning av Sylvester Tegetmeier. Båda dessa blev de första evangeliska prästerna i Riga och hela Livland.

Rigas imponerande kyrkor

De lutheranska kyrkornas historia går inte att åtskilja från de katolska och ortodoxa. Under århundradenas gång har i många kyrkor alla dessa konfessioners församlingar huserat – när den styrande regimen och i och med detta även den officiella religionen ändrats ändrades också stödet för kyrkan, bland annat uppmanade man gå över från en konfession till en annan och så vidare.

Rigas domkyrkaär Lettlands lutheranska kyrkas ärkebiskops katedral, där man arrangerar konserter och dit turister också flockas för att beskåda de gamla valven. Kyrkans utmärkta akustik och högklassiga orgel har gjort Rigas domkyrka till en världsberömd konsertsal. Grundstenen till domkyrkan lades år 1211 och än till nutiden har en hel del vittnesmål om den medeltida interiören bevarats. Domkyrkan har fått mycket uppmärksamhet för orgeln som byggts av E.F. Walcker & Co och som anses som en av världens mest värdefulla historiska orglar.

S:t Peterskyrkan stoltserar med gamla stans högsta torn. Under årens gång har kyrktornet flera gånger eldhärjats, förstörts och därefter återuppbyggts. Till och med andra världskriget ansågs detta vara den högsta träbyggnaden (120,7 m), men när den efter kriget restaurerades valde man dock att göra tornet i metall. Nu är det 123,25 meter högt och en hiss tar besökarna upp till utsiktsplattformen på 72 meters höjd.

Överraskande kyrkor i Kurzeme

I Kurzeme finns många vackra lutheranska kyrkor som pryds av vackra intrikata träornament. Hantverkartraditionerna i denna region har varit så pass starka att de namngivits och kallas för den kurländska skolan. Det är med stort yrkeskunnande som träornamenten, vägg- och takmålningarna samt orglarna utformats. Oavsett om interiören går i manierism-, barock- eller rokokostil blir man överraskad att se sådan prakt inuti de till det yttre återhållsamma kyrkorna.

I centrala Liepaja finner man en av de vackraste kyrkorna i sen barockstil i Lettland – Heliga Treenighetens lutheranska kyrka i Liepaja (1742 – 1758). Den har prålig interiör i barockstil, 1100 sittplatser, ett 55 meter högt torn och den största historiska orgeln i Lettland (131 register, 4 manualer, fler än 7000 pipor, ansågs till och med 1912 vara världens största orgel) som fortfarande fungerar.

I Liepajas äldsta kyrka – S:t Annas kyrka, som för första gången nämns i skrifter redan år 1508, finns ett av de största mästerverken när det kommer till träkonst från barocktiden – altaret som skapades 1697 av en träkonstnär från Ventspils skeppsbyggarvarv, Nikolas Seefrens den yngre. Kyrkans orgel är den tredje största i Lettland.

S:t Katarinas kyrkai Kuldiga omnämns i historiska källor år 1251, fast under århundradenas gång har den flera gånger drabbats av eldsvådor och byggts om. Kyrkans altare och predikstol, som tillkom mellan 1660 och 1663 och som skapats av den berömde träkonstnären från Ventspils, Nikolas Seefrens, tillsammans med snickaren Engelein Tiesen, är utmärkta exempel på konstverk i manierismstilen. Cornelius Raneus den yngre har skapat orgelns prospekt (från 1712 till 1715).

Långt bort från stadsmiljöns hets i Aizputes kommun står den lilla av träd omgärdade Apriku kyrka, som anses vara en pärla bland Kurzemes kyrkokonst.

Murkyrkan är uppförd under början av 1600-talet, men dess granna interiör i blåvita och gyllene toner har den fått under mitten av 1700-talet.

Interiören är något som kyrkan är stolt över – det är också ett exempel på folklig konst, de historiska källorna vittnar nämligen om att byggarbetena utfördes av lokala kurländska plankstrykare, snickare och timmermän. Interiören går i rokokostil, dock bär en del av skulpturerna och ornamenten även tydliga tecken på barockstil.

De äldsta föremålen är galleriorna från 1710, inom vilka också orgeln står. Herrarnas loge är målad i blått, vitt och guld och är rikligt utsmyckad av träornament. Predikstolen är i rokokostil, utsmyckad med i trä snidade blommor och akantusblad. I altarets mitt ligger korset och längs dess sidor går korintiska pelare utsmyckade med blomsterlängor, mellan vilka man hittar skulpturer av S:t Maria och S:t Magdalena. Apriku kyrka görs än grannare av taket – här har figurer som symboliserar olika dygder målats, och om du vänder blicken mot dem upplever du en känsla av klarhet.

Till de kurländska pärlorna måste man även räkna Ugales lutheranska kyrka (27 km från Ventspils längs vägen mellan Riga och Ventspils), som är byggd under slutet av 1600-talet. Kyrkans altare i barockstil, predikstol och biktstol skapades 1698 av Rigakonstnären Johan Daniel Schaua, medan orgelns yttre (1697 – 1701) skapats av Ventspilsbon Michael Markvart. Orgelns stora plastiska akantus, blomsterlängorna med saftiga frukter och rundnätta musicerande änglar förkroppsligar barockstilen och samtidigt även konstnärens individualitet på högsta nivå.

En kyrka från Kurzeme… i Riga, och tornet utan kyrka

Om du inte har så mycket tid för att lära känna Lettland men ändå vill bilda dig en uppfattning om de lutheranska kyrkorna i Kurzeme kan du göra detta även i Riga! Besök det etnografiska friluftsmuseet– här står ända sedan 1935 en kyrka som byggts 1704 och som tidigare stått vid Usmasjön i Kurzeme. Vid ingången till kyrkan har man placerat en skampåle och stockar som förr i tiden användes för att straffa olydiga bönder framför kyrkan. Skampålar och stockar var utbredda i Lettland och ansågs vara en permanent del av kyrkans inventarier till och med andra halvan av 1800-talet.

I Jelgava har man renoverat den under andra världskriget förstörda Heliga Treenighetens kyrkas torn. I tornet finns en turistinformationsbyrå, ett interaktivt museum som låter en bekanta sig med Lettland från forntiden och framåt, utställningssalar och en utsiktsplats varifrån man har en underbar utsikt över staden och dess omgivning. Den tyska lutheranska Heliga Treenighetens kyrka var Jelgavas äldsta (1574 – 1625) liksom den första nybyggda kyrkan i Europa som byggdes specifikt för en lutheransk församling. Tyvärr förstördes den under andra världskriget.

Vidzemes egenartiga lutheranska kyrkor

S:t Johanneskyrkan i Cesis är den största medeltida kyrkan utanför Riga – det är en 65 meter hög och 32 meter bred basilika, vars västliga del börjar med det 65 meter höga klocktornet med den 15 meter höga gotiska toppen. Denna under 1200-talets början byggda kyrka har 1000 sittplatser. I mitten av altaret kan man se den berömde estniske konstnären Johann Kölers altarmålning Pieta, som dateras till 1858. Flera kopior av altarmålningen har skapats – i S:t Stefans katedral i Wiel, S:t Isaks katedral och svenska kyrkan i S:t Petersburg, Martinskyrkan i Riga och Karkusas församlingskyrka i Estland. Under 1900-talets början var denna altarmålning en av Lettlands allra dyrbaraste. Idag arrangeras konserter med orgelmusik och världsberömda körer i kyrkan, liksom en internationell festival för nya orgelspelare. Från kyrktornet kan man till och med se det blå berget som ligger fyra mil bort, och kyrkans ingång ligger exakt 100 meter över havet.

Storleken på altarrummen i S:t Simonkyrkan i Valmiera, som byggts under slutet av 1200-talet, låter en dra slutsatsen att kyrkan skapats för att även biskopen ska kunna hålla gudstjänster här. De massiva väggarna och tjocka pelarna visar på att byggnaden tillhör romantikstilen. Interiören pryds av värdefulla predikstolar i barockstil och orgelmålningar, liksom orgelns yttre som skapats i rokokostil av Heinrich Andreas Konzius och Johann Andreas Stein. Iögonfallande är också K. Vogel-Vogelsteins altarmålning Kristi frestelse (1842).

Krimuldas kyrka (ligger mellan Turaida och Ragana) är en av de första kyrkorna i Livland. Den utmärker sig varken med sitt yttre eller med sin interiör, dess stora värde är dess historia.

Man anser att den forne liviske hövdingen Kaupo ligger begravd i kyrkokullen eller till och med i själva kyrkan. Historiska källor vittnar om att Kaupo, till skillnad från de övriga lettiska stamhövdingarna, övergått till den kristna tron och till och med träffat påven. Kaupo blev övertygad katolik och tog värvning bland de tyska korsriddarna, för att sprida tron med eld och svärd. Liverna ville dock inte ta till sig denna främmande tro och drev bort Kaupo från slottet, senare har han även fallit i strid. På det nedbrunna slottets plats (Kubeselas fornborg) byggde den tyske prästen Alobrant år 1205 Krimulda kyrka.

Om du inte är intresserad av de baltiska folkens historia kan du besöka Krimulda kyrkas labyrint – en meditationscirkel som skapades efter en golvlabyrint från 1200-talets början i Chartrekatedralen i Frankrike.

I Taurenes kommun i närheten av Cesis ligger Lodes kyrka (även kallad Apsu kyrka)– en byggnad i träbalkar som är uppförd på en före detta hednisk helig plats. Den första kyrkan på denna plats byggdes under 1620-talet, men det stora nordiska kriget (1700-1721) och pesten förstörde 28 kyrkor i Vidzeme, däribland Lodes kyrka. 1728 – för Lodes herrgårds ägares Adolf Hermann Bolto von Hochenbachs medel - uppfördes en ny kyrka i ekträ, som under tidens gång fått en härlig interiör, orgel och kyrkklocka från Tyskland.

Senast uppdaterad: 
15.07.2014