Rikt kulturhistoriskt arv
Lettland har ett rikt kulturhistoriskt arv och ett gammalt språk – lettiska och litauiska är de enda baltiska språken som bevarats än idag. Ett unikt värde är folksångerna (kallade dainas) vars like inte finns någon annanstans i världen. Folksångerna är också inkluderade på UNESCO:s lista över immateriella kulturarv. På listan över kulturarv återfinns även Rigas historiska stadskärna. Som unik är också Lielvardebältet att anse – en del av den nationella folkdräkten som, enligt forskare, innehåller information om rymden och letternas härkomst.
Forna heliga platser och hemligheter
Enligt legenden har letternas förfäder varit särskilda människor som kunnat kommunicera med gudarna. Folket hade sina siare, magiker och… Pokainuskogen, som är en gammal helig plats med ovanliga stenrösen och energier. Det sägs att energierna som strålar från Pokainuskogen går att se till och med från rymden!
En liknande plats är Zilaiskalns – en höjd i nordöstra Vidzeme, inte långt ifrån Valmiera. Denna kulle, som brukar omhöljas av dimma, ligger mitt bland ett lågland av kärr. Det är en gammal kultplats som en gång i tiden varit en helig skogsdunge. För 40 år sedan bodde Zilakalna Marta vid foten av Zilaiskalns – hon var en framstående helgare och sierska och om hennes underverk talar man än idag.
En annan legend berättar att tempelriddarnas skatt och den mytiska heliga graalen går att hitta just i Lettland. Historiker har lagt fram en hypotes om att skatten kan gå att hitta såväl åt Talsuhållet som i Tempelberget i Aluksne. Denna version ska till och med nazisterna kontrollerat under andra världskriget.
Legender skapas även idag. Till exempel den ovanliga berättelsen om undret i Salaspils. Hösten 2009 i Salaspils ortodoxa kyrka visade sig Jungfru Marias avbild på ett glas bakom vilket Den Allra Heligaste Guds Moders ikon Glädjare av alla ledsna stod.
Kyrkor och traditioner
Letterna respekterar traditioner och även om letterna är ett kristet folk med imponerande kyrkor (Domkyrkan i Riga, Basilikan i Aglona) har vårt land bevarat hedniska traditioner. Man sjunger fortfarande folksånger och firar soldståndsfester, då särskilt midsommar (Jani) – under årets kortaste natt väntar man in gryningen kring brasorna, badar nakna i daggen och söker efter den mystiska ormbunksblomman (denna tradition rör älskog). Letterna är ett sjungande folk – folksånger är som en egenartig meditation. Stor popularitet åtnjuter för mer än hundra år sedan tillkomna Sång- och dansfestivalen, då tiotusentals sångare och dansare samlas från hela Lettland för att ägna sig åt sång och dans.
Modern miljö
Även om traditioner vördas stör inte kopplingen till det forna arvet letterna från att vara moderna européer. Vi kan stoltsera med kultur, ekonomi och teknologi. Till exempel var det just letterna som överraskade alla med den ovanliga flygturen i den vertikala vindtunneln under EXPO 2010 och avslutningsceremonin av OS i Turin. Aerodium är det enda stället där sådana underverk är möjliga. Ett gammalt ordspråk säger dock att man inte ska hålla ett ljus under bröllopsgåvan, därför har envar möjlighet att flyga som en fågel i vindtunneln Aerodium i Sigulda.
