A+
Beta

Līksnas romersk-katolska kyrka (1913)

Līksnas romersk-katolska församlings Allraheligaste Jesu hjärtas kyrka stod färdig 1913. Līksnas romersk-katolska kyrka byggdes i neogotisk stil. Kyrkans silhuett är ett främsta inslag i Daugava dallandskapet i Koša sjöns omnejd.

Līksnas katoļu baznīca
  • Līksnas katoļu baznīca
  • Līksna katolsk kyrka
Līksnas katoļu baznīca
  • Līksnas katoļu baznīca
Līksnas katoļu baznīca
  • Līksnas katoļu baznīca
Līksnas katoļu baznīca
  • Līksnas katoļu baznīca

Līksna kyrkans historia är till stor del sammankopplad med Jesuitorden. När 1621 intogs Riga av svenskar drevs jesuiterna ut. De gavs tillflykt av Ilūkste baronen Bērtulis Sieberg, som ägde en mängd egendomar: i Ilūkste, Dviete, Pilskalne, Dunava, Rubeņi, Bebrene, Svente, Līksna, Nīcgale och Ķirupe. Här – på bägge sidor om Daugava – bedrev jesuiter sin rekatoliseringsverksamhet. Jesuitmissionen förblev i Līksna ganska länge – i början var den underordnad Ilūkstes säte, senare - Daugavpils. Från och med 1635 blev jesuiternas verksamhet på Siebergs egendom mera aktiv i och med att Ilūkstes sista lutherska präst hade gått bort. Greven Siebergs son Jānis räckte Ilūkste kyrka tillbaka till katoliker och anförtrodde dess förvaltning till jesuiter.

Den polske kungen Wladyslaw IV bestyrkte kyrkans tillhörighet till den katolska kyrkan för eviga tider. På Jesuitordens medlemslista i den litauiska provinsen från 1771 – 1772 står det att särskilt aktiv i Līksna hade varit Miķelis Butovičs. Han hade verkat här i 17 år. När 1783 grundades Mogilev ärkestiftet instiftade dess första ärkebiskop S.SiestrzencewiczDaugavpils (Den Lägre) diakonsäte i Līksna. I och med detta avslutades 1789 jesuiternas verksamhet i Līksna och togs över av sekulära präster. Flera av Līksnas diakoner var mycket kända och inflytelserika. Från 1826 till 1856 bodde här kanonikern Thomas Kossakowsi, utgivare av flera lettiska böcker.

Efteråt togs över hans arbete av diakonen Thomas Kopec. Särskilt betydelsefull i Līksna hade varit prosten (senare ärkebiskop) A.Springovičs (1905 – 1918). Līksnas första kyrka byggdes 1748 på Līksnas slottsherrgård av slottsägaren Ludingshausen – Wolfe. Vilket material hade använts är okänt för att kyrkan inte bevarats till idag. Līksna församlingens första kyrka byggdes 1798 av tegelsten på greven Plater – Siebergs bekostnad. Kyrkan invigdes 1819 av biskop Valerian Kamionk till äran av den heliga familjen. Av gamla fotografier att döma var det en ganska stor barockkyrka med två kyrktorn. När kyrkan var färdig döptes slottsgårdskyrkan om till kapell. Från 1909 till 1913 byggde prosten (senare ärkebiskop) A.Springovičs en ny stenkyrka.

I Līksna kyrkans fasad står året “1912” inristat. Kyrkan är en neogotisk tegelbyggnad och ligger närmare Riga – Daugavpils motorväg än dess föregångare. Efter att kyrkan var färdig revs den gamla stenkyrkan ner och dess kvarlevande material användes för att bygga ett stort prästgårdshus i två våningar. Byggarbetet bekostades av församlingen och herrgårdsägaren. Under första världskriget hamnade kyrkan mitt i en artilleriskottlossning. Första gången besköts Līksna kyrkan den 15 oktober 1915 av tyskt lättartilleri, vilket lämnade mindre skador. Senare i december upprepades händelsen, dock redan med tyngt artilleri. Sex skott som hade träffat kyrkan lämnade ganska stora skador: väggen sköts igenom på tre ställen samt valven bröts ner. Den 9 februari 1916 sköts det mot kyrkan med 8-tums artilleri.

Skadades kyrkans presbyterium och ett av tornen samt sidoväggarna spräcktes. Kyrkan reparerades efter kriget på 1920-talet. Kyrkan är en röd tegelbyggnad. Tegelstenar hade köpts i Polen. Taket och tornen är täckta med galvaniserad plåt. Līksna kyrka är en 30 m lång och 17 m bred neogotisk treskeppsbyggnad med klinkergolv. På ömse sidor om ingången reser sig två symmetriska torn. Ett tredje, mindre torn över presbyteriet byggdes för stilistiskt ändamål. Tornen har tre bjällror som väger 609 kg, 124 kg och 62 kg. Framme vid kyrkan ovanför dörren finns ett stort fönster där man ser Jesu Hjärtas staty. Kyrkans golv är täckt med cementklinker medan taket består av stenvalv som bärs upp av fem pelarpar som delar in kyrkan i tre skepp. Väggarna rappade med kalk medan i ribbsammansluttningar (så kallade kryssvalv) lämnats röda tegelstenar kvar.

I kyrkan finns tre gotiska ekaltare samt en ekpulpet och gipsinramade korstågsbilder. Det stora altaret pryds av en Jesu Hjärtas staty med helgonens sidomålningar. Līksna kyrka hade byggts till ära av Allraheligaste Jesu Hjärta. Åt höger finns den Helige Josefs altare med en målning av Helige Anton, åt vänster – den Helige Assisi Franciskus altare. Vid sidorna om presbyteriet – Helige Antons och Heliga Theresias gipsstatyer. Presbyteriet avskiljs från kyrkan med ett nattvardsbord av järn. På båda sidor om presbyterium finns stora sakristia. På vänster sida ytterligare en dörr, på höger – Lourdes Guds Moderns helgedom med altare. På varje sida fem stora fönster utan glasmålningar. På presbyteriets sida är fönstren mindre, vilket gör den delen lite mörkare. Stort körutrymme med en stor orgel som köptes under prosten J.Kalnišs tid.

Kyrkans orgel har en väldigt vacker ton. Kyrkan har all nödvändig liturgisk utrustning. Runt kyrkan sträcker sig en stor trädgård omsluten av ett högt rött tegelstaket, byggd av prosten J.Kalnišs. I kyrkans trädgård begravdes prosten Pāvils Vaičulonis (1867 – 1929). Till minne av den nedrivna kyrkan byggdes ett stenkapell ca 1,5 km bort från den nya kyrkan. Idag är det i mycket dåligt skick. Līksna kyrka målades senast 1964 med oljefärg och taket vitkalkades. Kyrkan har el dock ingen värme, förutom i sakristian. Med tiden blev det klart att kyrkans tegelstenar hade varit av dålig kvalitet. De började smulas sönder, och 1939 satte prosten J.Kalnišs igång med att så småningom ersätta dem med nya.

Arbetet var omfattande men han hann byta ut minst 60 000 tegelstenar. Prosten J.Kalnišs bodde i Līksna i drygt 20 år. Ärkebiskop A.Springovičs uppskattade hans jobb och lär ha sagt vid ett tillfälle: “Jag och du, vi har byggt Līksna kyrka tillsammans.” Efter att prosten J.Kalnišs hade utnämnts till Dagda diakon efterträddes han av Pēleris Vaivods. Präster som kommit från Līksna församling: biskop E.Ropp, prelater A.Novickis, K.Skrinda, Benedikts Skrinda, Ādams Ivbulis. På Līksna församlingens kyrkogård ligger Thomas Kossakowski (1798 – 1856) begravd.   

 
55.987629, 26.403580
Tjänster: 
  • Guidade turer
Erbjudna tjänster: 
  • Gratis parkeringsplats
Ytterligare information: 
Informationen ändrades: 19.09.2013