Missa inte årets mest typiskt lettiska högtid ‒ Jani! Den firas alltid 23‒24 juni (Janis är den lettiska motsvarigheten till Johannes). Under den längsta dagen och den kortaste natten på året binder letterna kransar, dricker öl, kalasar på en speciell kumminkryddad ost, sjunger, dansar och badar bastu ända tills solen går upp!
Mer om firandet
Vid lunchtid den 23 juni råder en febril aktivitet och en strid ström av bilar beger sig i riktning ut från stan. Då är letterna på väg ut på landet för att fira Jani. Det är årets mest typiskt lettiska, mest traditionsrika och mest glädjefyllda fest. Det alla pratar om veckan innan är hur och var man ska fira. Att låta bli att fira denna helg är otänkbart!
Traditionerna kring Jani går tillbaka till bondesamhället under förkristen tid, men de hålls levande än idag.
Jani firas helst ute på landet, där man kan binda kransar av ängsblommor och ekblad, bada gammaldags bastu, äta ost (helst egentillverkad) och dricka gott öl till ‒ också gärna hemmabryggt. Och viktigast av allt: sjunga de traditionella sångerna som alla har refrängen "Ligo!".
Letterna har ett talesätt: det regnar som vid Jani. Och faktum är att regnet brukar ha svårt att hålla sig borta detta datum. Men det hindrar inte folk från att festa och ha roligt. Oavsett om solen skiner eller om regnet står som spön i backen firar man denna dag, antingen på landet på traditionellt sätt eller genom att gå på logdans.
Här kan man vara med om Jani-firande
De som stannar kvar i Riga kan bege sig till 11 november Krastmala, vid kajen i gamla stan, där det varje år anordnas firande av mer modernt slag. Alternativt kan man ta bussen eller spårvagnen till Dzeguzkalns på andra sidan Daugava, en park där det arrangeras traditionellt lettiskt midsommarfirande.
För att införskaffa allt som hör Jani-firandet till ‒ och för att komma i rätt stämning! ‒ bör du gå till den festliga marknaden på Domkyrkoplatsen. Där kan man köpa allt ifrån midsommarblommor och kransar till inhemska delikatesser av alla de slag.
En möjlighet att uppleva årets kortaste natt i enlighet med urgamla traditioner erbjuds också i museiparken vid Turaidas slott i Sigulda eller på Konst- och Friluftsmuseet i Pedvale, som ligger utanför staden Sabile i Kurland. Traditionen bjuder att man håller ut ända till soluppgången och sen går och fuktar ansiktet med morgondagg.
Mer om traditioner och folktro kring Jani
Örter som plockades kring sommarsolståndet ansågs ha magisk läkande kraft. Man smyckade sitt hem med björkris, grenar av ek och rönn, ormbunkar, prästkragar och gräsvippor. Vid dörren var det bra att fästa nässlor och tistlar för att hålla onda makter borta.
En välkänd tradition är att hoppa över midsommarbrasan. På det sättet gjorde man sig av med allt överflödigt. Par som hoppar hand i hand gör det i stället för att eldens övernaturliga krafter ska stärka förhållandet.
Det sägs att det är under midsommarnatten som man kan få se ormbunken blomma. Än är det ingen som har sett det, men det ger i alla fall par som vill vara lite för sig själva en anledning att gå och leta...
Denna natt får man inte gå och lägga sig förrän solen har gått upp. På midsommardagens morgon ska man gå i det daggvåta gräset, det kommer att skänka rikedom. Kvinnor som sköljer ansiktet med daggdroppar utlovas skönhet.