Att bada bastu är en urgammal lettisk tradition. Vid mitten av 1800-talet hade varje gård på landet en egen bastu i en separat byggnad. Än idag, fast vi inte längre behöver bastun för att sköta vår hygien, lever bastutraditionen vidare. Än idag betyder bastubadandet någonting mer än att bara tvätta sig. Den ritual kring bastubadet som letternas förfäder har fört vidare får oss att glömma vardagens bekymmer, bli av med spänningar och samla ny livskraft.
Basturitual
Den vanligaste typen av bastu i Lettland är våtbastun där man häller vatten på upphettade stenar så att det bildas ånga. Den optimala temperaturen anses ligga på 86 grader, men nybörjare kan börja med lägre temperatur. Sedan man svettats i bastun är det viktigt att hastigt kyla av sig i en kall damm, pool eller med en kraftig kalldusch. Genom att snabbt växla mellan varmt och kallt får man blodkärlen att jobba; huden blir elastisk och kroppen härdas.
Till bastubadet hör också risbastu! Till den har man oftast kvastar av björkris men man kan också binda ris av ek, lind eller en, och proffsen använder gärna dessutom olika slags örter som ska vara hälsosamma, dofta gott och ge ny energi.
Risbastu är aromaterapi, massage och peeling i ett. Som ytterligare skönhetsvård kan man lägga till modern peeling eller lägga en honung- eller lermask.
Var kan man bada traditionell bastu?
Det finns hundratals lettiska gästhem som erbjuder äkta gammaldags bastubad. Man kan få hyra hela stugan för en familj eller en mindre grupp och det finns även större bastur för större tillställningar.
Bastumuseum
Mer information om de lettiska bastutraditionerna kan man få på friluftsmuseet Pirts muzejs där man kan titta på sex historiska bastubyggnader. Här finns också en "svart bastu" där stenhögen som man eldade under ligger mitt i bastun som är alldeles svart av sot. Museet ligger 40 km från Riga, längs vägen mellan Murjani och Saulkrasti. Här kan man också beställa bastubad.
