Lettland kan stoltsera med flera tusen äldre trähus, allt ifrån lantgårdar till bostadshus i Riga. Trähusbebyggelse är inte bara kulturhistoriskt värdefull, träbyggnaderna utgör också grogrund för den kultur som växer fram idag.
Trähusen i Riga förr och nu
I Riga finner man trähusbebyggelse i och kring områdena Grizinkalns, Sarkandaugava och på ön Kipsala, liksom i stadsdelen Maskavas priekspilseta ("Moskvaförorten"). De flesta trähusen är dock centrerade till stadsdelen Pardaugava, på Daugavas vänstra strand, där det började byggas trähus i området Agenskalns redan på 1600-talet.
Under krig och ofärdsår blev det ibland nödvändigt att i försvarssyfte bränna ner trähusen, men kring mitten av 1700-talet, när tiderna blev bättre igen, började det återigen byggas praktfulla trähus och herrgårdar i Pardaugava.
De små fiskelägena längs Daugava levde upp igen och en gatubebyggelse växte fram som är typisk för denna stadsdel än idag.
I Riga vidareutvecklades trärkitekturen ända fram till andra världskriget, vilket är ganska unikt bland Europas huvudstäder. Tills för knappt hundra år sedan fanns det i Riga runt 12 000 trähus. Av dessa finns idag ungefär 4000 bevarade, varav de äldsta är från slutet av 1700-talet.
Intressant träarkitektur i Riga av idag
- Kvarteret Kalnciems i stadsdelen Agenskalns är ett viktigt kulturcentrum i Riga som är verksamt året om. Här ordnas utomhuskonserter, utställningar med nutida konst samt verksamheter som vänder sig till familjer med barn. Speciellt populär är den återkommande marknaden med lokalt hantverk samt hemlagat.
- "Trästaden Riga" i Grizinkalns är ett centrum för renovering av trähus. Här ordnas regelbundet urställningar, skapande verkstad och seminarier. I Grizinkalns finns en hel del tvåvåningshus av trä, både sådana som märkts av tidens tand och nyrenoverade.
- Träarkitekturen på ön Kipsala. Under århundradenas lopp har Kipsala förvandlats från ett fiskesamhälle till ett flott bostadsområde. Öns arkitektur kännetecknas av en viss stilblandning, där pietetsfullt renovarade trähus står tillsammans med stora moderna nybyggen.
- Träkyrkorna i Maskavas priekspilseta ("Moskvaförorten"). Jesu luthersk-evangeliska kyrka i Riga med sitt 37 meter höga torn hör till Lettlands högsta träbyggnader. I närheten av denna inryms i ett inte alltför stort trähus två ortodoxa helgedomar: Heliga Guds Moders Bebådelsekyrka och Nikolaus undergörarens kyrka; i dessa enkla interiörer kan man beundra magnifika ikoner.
Lantgården ‒ den lettiska kulturens vagga
Den lettiska traditionella kulturen har sina rötter i bondesamhället och gården på landet är den mylla som såväl seder och bruk som folktro och folkdiktning i helg och söcken till stor del kommer ifrån. En pietetsfullt bevarad gård, byggd i trä och med tak av antingen halm, vass, bräder eller takspån, är en kulturskatt idag och många gårdar har förvandlats till turistattraktioner.
- Lettlands Etnografiska friluftsmuseum (Latvijas Etnografiskais brivdabas muzejs) är ett av Europas största och äldsta friluftsmuseer och det ligger bara en halvtimmes resa från centrala Riga.
- Slutiski, en gammal-ortodox by i Latgale, består av en samling gårdar som ligger tätt ihop, vilket är en bebyggelseform som är typisk för östra Lettland. Här finns ett unikt material om både den vardagsnära och den andliga dimensionen av de gammal-troendes kultur.
Intressant lettisk träarkitektur utanför Riga
- Kurortstaden Jurmalas historiska stadsbild domineras av trähusbebyggelse från 1800-talet och tidigt 1900-tal. De flesta husen byggdes som sommarvillor och präglas av snickarglädje i form av spröjsade verandor och rikt ornamenterade fönsterbrädor och vindskivor.
- Ungurmuiza herrgård, som ligger i Gauja Nationalpark, inte långt från staden Cesis, är en välbevarad herrgård från 1700-talet. Detta är Lettlands enda exempel på träarkitektur från barocken och här finns också unika väggmålningar. Herrgården har restaurerats och fungerar nu som museum och gästhem. Varje år anordnas här en operafestival då stjärnsolister från Rigaoperan medverkar.
- Det arkeologiska friluftsmuseet i Araisi, som också ligger i Gauja Nationalpark, är en rekonstruerad befäst bosättning från 800- och 900-talen. Dess utomordentligt vackra läge på en holme i en sjö har givit den beteckningen "ezerpils" (sjöslottet). Hela museiområdet ligger i ett välbevarat kulturhistoriskt landskap med en helt annan atmosfär än i dagens urbana miljö.
